Han är den individ med störst hjärta jag någonsin träffat på... Han är alltid vänlig o godmodig, försöker alltid och gör sitt bästa i alla lägen (nästan) Han är lugn som en filbunke, men samtidigt så är han sånn att har han bestämt sig för att nått är otrevligt, då är det VERKLIGEN det...
Jag tänker på vårat problem med spolspiltan... första gånger han gick in var det ABSOLUT inte några problem, utan han bara gjorde det.. Men sen.. när vattnet kom, jaa då va det den farligaste platsen i världen!!!
Nu har jag o Daimen tränat på denna spolspilta o han kan stå uppbunden o vara helt avslappnad i den...
Men när jag skulle få in honom i den, det va då jag insåg vilken typ av häst min lilla Diamant är... Han är INTE den typen som ma övertalar, manar på, lockar eller mutar.. Han är den typen som behöver tiden och behöver finna ett intresse inne i spolspiltan!
Drar o sliter man i honom gör han tvärtimot och backar o drar tbx... Om man därimot går in, längst in i spiltan med häng på repet och bara intresserar sig för något på andra sidan fönsterrutan.. Jag då hör man allt hur någon klapprar långsamt in i spiltan och plötligt har man en mule på axeln o en häst som intresserat tittar ut genom fönstret o försöker hitta det intressanta jag hade sett när jag titta ut :D
O där står nu min lilla Daim längst in i spolspiltan.. Jag klappar, känner o kliar lite på honom bara för att han ska känna att "här e ju fan gött o stå ju" :) Sen var det bara o vända på honom så stod han "uppstallad" i spolspiltan, lugn som en filbunke.. ;)
Man kan inte ens tänka sig att det varit ett moment som han verkligen varit livrädd för... Men nu vet jag, jag ska ta ALLT med samma lugn som honom..! <3
1 kommentar:
Otroligt vackert skrivet på något vis :) Jag beundrar dig!
Skicka en kommentar